Ännu en före och efter

Övervåningen var riktigt vidrig när vi kom hit. En grön, väldigt sliten, heltäckningsmatta som täckte allt utom badrummet.

Nu är det inne igen med dessa, men jag lovar det var länge sen denna var inne...

Ett par vänner frågade om vi gjort osttricket. Man ska lägga en bit ost på mattan och se hur lång tid det tar innan den är uppäten...av alla dessa små som bor i mattan. Uäää!

Den åkte bara, utan osttricket! Jag vill inte veta.


Blott ett minne.

Till och med sonen klagade på att legot fastnade i mattan. Bilbanan trasslade också in sig.


Vi hade nog våra förhoppningar (okej, JAG var helt säker..) på att det skulle uppenbara sig ett vackert gammalt trägolv under detta hemska miljöfarliga gröna monster...

...men, nej, det var spånskivor till min besvikelse. Men men, vad är en bal på slottet, det är väl bara att lägga in ett trägolv då!


Här har golvet kommit på, nu väntar pärlsponten
Detta "mellanrum" är ett litet tv-rum nu

Lätt som en plätt! Vi valde en variant av klickgolv (tror jag det heter) som var busenkelt att lägga in. Mannen såg lite svettig ut emellanåt, men jag tyckte det var piece of cake.

Under vår renovering har vi blivit varnade sååå många gånger för att renovera ihjäl förhållandet. Har alltid haft det i min tanke.

Under ett svagt ögonblick, under golvläggning kl 03 på natten till julafton med feber och div motstånd, minns jag att jag säger till mannen:

-Vi måste sluta nu, för tänk om vi skulle bli osams... Och jag tjatar om och om igen, då Roger nästan blir irriterad och svarar:

-Men sluta, det här är väl inga problem. Vi har ju inte ens blivit lite osams ännu, varför ska vi sluta då?

Ja, det kan man undra. Mitt tjatande var väl inte bästa lösningen. Varför ska man oroa sig över något som inte ens har hänt. Skyller på febern...